you tell me.
Nu var det ett tag sen jag skrev igen, har inte haft tid och inte lust för den delen att sitta vid datan.Det har egentligen inte hänt så mycket, har jobbat som vanligt och shoppat lite. Är riktigit nöjd med mina inköp, lite tröjor, två par pumps och en skinn jacka. Att spendera pengar är sånt som gör en glad ibland, om man verkligen hittar något som man vill ha! Det har en skön känsla i sig och man blir lite smått lycklig, även om det bara håller i sig för stunden. Var på bio i onsdags med Anna och Sarah och såg Sex and the city. Först visste jag inte riktigt vad jag skulle tycka innan jag såg den, men när jag väl såg den så ångrade jag mig verkligen inte. Den var så bra! För dem som gillar serien så rekomenderar jag verkligen filmen. Den kom med hela paketet, skratt, tårar, förväntingar .. jaa allt. Trots att man blev en aning tårögd då och då under filmen så hade man en lycknads känsla när man gick där ifrån.
Det finns en sak som jag grublar på, förstår mig inte riktigt på folk ibland. Vissa förväntar sig att alla ska ställa upp för dem, men själva gör dem inget tillbaka. Och dem vet att man ställer upp oavsett vad, men det är fortfarande samma visa. Okey, inte alltid.. men många gånger i det här fallet. I don't get it. Behandla folk så som du själv vill bli behandlad, lär dig av dina misstag och stå för det du gör, för det finns inget annat man kan göra, sånt är livet. Man måste göra det som ÄR rätt inte det som KÄNNS rätt för stunden. "för stunden" känslan är bra ibland, men det finns tillfällen där man måste tänka till och komma på vad som egentligen står på spel, ta inte människor förgivet. Det gäller alla.. You'll never know what you got until it's gone.
