Lite kvälls filosofi.
Vad händer när man känner att man inte längre har något gemensamt med personer? När man känner att man inte längre känner någon som man känner? Man vet själv att man inte har förändrats, men man vet att något har förändrats. Om man känner att folk har blivit annorlunda, och inte längre är samma personer som när man lärde känna dem, vad gör man då?
Lär man känna dem på nytt? Eller låtsas man som att det regnar? För tänk så vill man fortfarande vara vän med personen, så man anstränger sig lite och "lär känna" den igen, men tänk så gillar man inte den här nya personen? Vad gör man då? Gör man slut med sin kompis, eller asso vad gör man?
Det bästa och sämsta med tiden är ju att folk förändras, till det bättre och till det sämre, det kan jag inte argumentera emot, och all utvecklas olika och alla går igenom olika faser i livet, men ibland är det svårt att förstå vilken fas folk är i, och hur dem har blivit som dem har blivit. För allt som händer i vardagen formar ju en människa. Personerna och omgivningen runt omkring en formar ju en hur man är som människa. Nu tänker jag inte på någon speciell alls, tänker rent allmänt.
Men om en människa har blivit "annorlunda", tror ni att han/hon kan bli sitt "gammla jag" igen? Eller är man helt omgjord, eller vad man nu ska säga?
hmmm..... knepigt
